Aŝhadu an lā ilāha illa Allāh, wa aŝhadu anna Muḥammadan rasūl Allāh (Jag vittnar om att ingen har rätt att dyrkas utom Gud, och jag vittnar om att Muhammed är Guds sändebud)
Varför frasen ”lā ilāha illa Allāh”?
- Därför att den uttrycker en muslims första skyldighet. Den som avser att anta islam måste göra en sådan trosbekännelse och också tro på den.
- Därför att den som uttalar den, uppriktigt tror på den och därmed söker Guds välvilja kommer att rädda sig undan helvetets eld. Profeten ﷺ sa: ”För den som säger ’ingen har rätt att dyrkas utom Gud’ och därigenom söker Guds välvilja har Han förbjudit helvetets eld.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 415)
- Därför att den som dör och tror på den kommer att släppas in i paradiset. Profeten ﷺ sa: ”Den som dör i full vetskap om att ingen har rätt att dyrkas utom Gud kommer in i paradiset.” (Musnad Aḥmad: 464)
- Därför att kunskap om dess innebörd och implikationer tveklöst är en muslims främsta och viktigaste skyldighet.
Innebörden av lā ilāha illa Allāh
Innebörden är att ingen har rätt att dyrkas utom Gud l. Faktum är att frasen förnekar existensen av någon annan gudom vid sidan av Gud l, och bekräftar att Gudlär den enda sanna Gud som är värd att dyrka.
Det arabiska ordet ilâh (gud) åsyftar allt som dyrkas. Den som dyrkar någonting har således i praktiken tagit detta till gud vid sidan av eller i stället för Gud l. Alla sådana gudomar är faktiskt falska utom den ende Gud – Allah, den sanna Herren och Skaparen.
Därför är det endast Gud l som förtjänar att dyrkas. Det är Honom ensam som mänskliga hjärtan måste tillbe med den största kärlek, glorifiering ödmjukhet och fruktan, och Honom ensam ska man förlita sig på och åkalla. Man ska inte be om hjälp från, åkalla eller förlita sig på någon annan än Gud. Böner och uppoffringar ska göras för Honom endast, och Han bör dyrkas i all uppriktighet. I Koranen slås fast: Men inga andra påbud gavs dem än att dyrka Gud med ren och uppriktig tro… (Sura al-Bayyinah, 98:5)
De som uppriktigt dyrkar Gud l och följer trosbekännelsens diktat kommer tveklöst få ett gott liv, ty det är endast genom att tillbe Gud ensam l som hjärtan finner frid och verklig tillfredsställelse. I Koranen sägs: Den man eller kvinna som gör gott och lever rättskaffens och som har tron skall Vi skänka ett gott liv… (Sura an-Naḥl, 16:97)
Lā ilāha illa Allāh: Två delar
- Utsagan lā ilāha illa Allāh utgörs av två delar som man måste känna till för att kunna förstå dess innebörd och krav:
-
1
Den första delen (lā ilāha/det finns ingen gud) förnekar existensen av någon gudom vid sidan av Gud l, avvisar jämställandet av någon eller något med Gud (ŝirk), och kräver ett avvisande av tron på någon eller något som dyrkas vid sidan av Gud, oavsett om det rör sig om ett djur, en avgud, en stjärna eller någonting annat.
-
2
Den andra delen (illa Allāh/utom Gud) bekräftar att Gud l är den enda sanna Gud som har rätt att dyrkas och, som en följd, att alla former av dyrkan såsom bön, åkallan och tillit ska vara avsedda för Honom endast.
-
Alla dyrkanshandlingar måste vara riktade till Gud ensam l. Den som riktar någon typ av dyrkan mot någon annan än Gud l är i strikt mening en icketroende.
I Koranen sägs: Den som vid sidan av Gud åkallar en annan gudom - för vars [existens] han saknar bevis - skall stå till svars enbart inför sin Herre. Det skall inte gå dem väl som förnekar sanningen! (Sura al-Mu’minūn, 23:117)
Betydelsen av lā ilāha illa Allāh och dess båda delar framträder i följande vers: …Den som förnekar avgudar och som tror på Gud, har sannerligen vunnit ett säkert fäste som aldrig ger vika. Gud hör allt, vet allt. (Sura al-Baqarah, 2:256)
Orden ”den som förnekar avgudar” ger innebörden av trosbekännelsens första del, dvs. ”lā ilāha”; medan orden ”och som tror på Gud” ger innebörden av den andra delen, dvs. ”illa Allāh”.
