Gud l har för muslimer föreskrivit fem böner under loppet av ett dygn och bestämt följande tider för dem:
Gryningsbönen (ṣalātul-fajr). Tiden för fajr börjar då det första gryningsljuset syns och slutar då solen börjar gå upp över horisonten. Fajr består av två böneenheter (rak‘ah).
Middagsbönen (ṣalātuẓ-ẓuhr). Tiden för ẓuhr börjar då solen har passerat sin högsta punkt på himlen och slutar då ett föremåls skugga är lika lång som föremålet självt.1 Ẓuhr består av fyra böneenheter (rak‘ah).
Eftermiddagsbönen (ṣalātul-‘asr). Tiden för ‘asr börjar då tiden för ẓuhr går ut och slutar då solen har försvunnit nedanför horisonten. ‘Asr består av fyra böneenheter (rak‘ah).
Skymningsbönen (ṣalātul-maĝrib). Tiden för maĝrib börjar då solen har försvunnit nedanför horisonten och slutar då det röda skymningsljuset inte syns längre. Maĝrib består av tre böneenheter (rak‘ah).
Kvällsbönen (ṣalātul-‘iŝā). Tiden för ‘iŝā börjar då det röda skymningsljuset inte syns längre och slutar vid midnatt. Om det är absolut nödvändigt är det dock möjligt att förrätta ‘iŝā fram till precis innan fajr infaller. ‘Iŝā består av fyra böneenheter (rak‘ah).
|
En muslim kan använda sig av bönetidtabeller och behöver inte själv ta reda på om tiden för bönen har infallit eller inte2. |
1 Plus dess skuggas längd då solen stod i zenit. (Ö.a.)
2 I Sverige finns under delar av sommaren inte de ovan nämnda tecknen för när isha och fadjr infaller. Många skriftlärda håller att det då går bra att slå ihop maghrib och isha och förrätta båda vid tiden för maghrib. Fadjr förrättas dock enligt den beräkning som finns i bönetidtabeller. (Ö.a.)
