Gud har gett make och maka vissa rättigheter, gjort det till en skyldighet för dem att fullgöra sina åligganden och uppmanar dem att delta i allt som främjar det äktenskapliga samlivet och bevarar det. De är båda ansvariga för familjens väl och ve och ingen av dem bör kräva att den andre gör något som ligger bortom deras förmåga. I Koranen sägs: …Hustrun har, som sig bör, rättigheter [mot mannen] motsvarande [dem han har] mot henne… (Sura al-Baqarah, 2:228) Tolerans och vänlighet krävs för att bygga upp ett framgångsrikt liv och en stark familj.
Hustrun
1
Försörjning och uppehälle
- Hustrun har obestridliga rättigheter till mat, dryck, kläder, allmän omsorg och ett lämpligt hem, även om hon själv har stora tillgångar.
- Hur beräknas hur mycket som ingår i försörjning? Maken bör ge till sin hustru i samstämmighet med sina tillgångar utan att gå till överdrift åt något håll. I Koranen sägs: Den förmögne skall sörja [för det som nu har sagts] med sin rikedom, och den som lever under knappa förhållanden skall avstå [vad han kan] av det som Gud har gett honom för hans försörjning. Gud fordrar inte av någon mer än vad Han har låtit honom förfoga över. Efter svårigheterna skall Gud skänka er lättnad. (Sura aṭ-Ṭalāq, 65:7)
- Han måste ge henne med vänlighet utan att någonsin antyda att han gör henne tjänster eller på något sätt förödmjuka henne. Att försörja henne är inte en tjänst han gör henne utan en skyldighet som han har att i vänlighet fullgöra mot sin hustru. Koranen är tydlig i sin uppmaning till honom.
- En muslim som fullgör sin skyldighet att försörja sin hustru och sina barn kommer att belönas rikligt av Gud. Profeten b sa: ”När en man ger åt sin familj i förhoppning om Guds belöning för det, räknas det som en välgörenhetshandling.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 4776; Ṣaḥīḥ Muslim: 1401) Han sa också: ”Allt du ger för Guds skull kommer att belönas, även om det så bara är en liten bit mat som du stoppar i din hustrus mun.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 56; Ṣaḥīḥ Muslim: 1628) De som trots att de har möjlighet vägrar eller underlåter att ge till sina familjer begår en svår synd. Profeten b sa: ”Den man som förbiser den som han har omsorg för begår sannerligen en synd.” (Sunan Abu Dāwūd: 1692)
Em muslimsk man är skyldig att med vänlighet stötta sin hustru och sina barn.
2
Vänlighet
Innebörden är att i ord och handling förevisa god karaktär, vänlighet och mildhet, och ha överseende med enstaka felsteg och försummelser. I Koranen sägs: Och lev med era hustrur i vänskap och samförstånd; om ni fattar motvilja mot dem är det möjligt att ni vänder er ifrån det som Gud skulle ha gjort [till en källa] till rik välsignelse [för er]. (Sura an-Nisā’, 4:19)
Profeten b sa: ”De troende med fulländad tro är de som har finast karaktär, och de främsta bland dessa är de som behandlar sina kvinnor bäst.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 1162)
”De troende med fulländad tro är de som har finast karaktär, och de främsta bland er är de som behandlar sina hustrur bäst.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 2612; Musnad Aḥmad: 24677)
”De främsta bland er är de som är vänligast mot sina hustrur, och jag är den vänligaste bland er mot mina hustrur.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 3895)
När Profeten vid ett tillfälle tillfrågades om en hustrus rättigheter mot sin man förklarade han att hon har rätt till mat och kläder i samma mån som honom, samt rätt att inte utsättas för kränkningar eller våld. (Sunan Abu Dāwūd: 2142)
3
Tålamod och tolerans
En man måste ge utrymme åt kvinnans natur som uppenbarligen skiljer sig från en mans. Han måste också kunna se tillvaron ur alla synvinklar och vara medveten om sin hustrus goda och mindre goda sidor, ty ingen är utan brister. Båda parter i äktenskapet måste förevisa tålamod och uppmärksamma de positiva sidorna i varandras personligheter. I Koranen sägs:...glöm inte frikostigheten [som bör finnas] er emellan. Gud ser alltid vad ni gör. (Sura al-Baqarah, 2:237) Profeten b sa också: ”En troende ska inte hysa agg mot en troende kvinna; om han ogillar något av hennes drag är han säkert nöjd med något annat.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 1469)
Profeten b uppmanar män att behandla kvinnor med vänlighet, uppmärksammar dem på att kvinnors emotionella och psykologiska natur är olik mäns, och att sådana skillnader mellan män och kvinnor i själva verket är komplementära och inte på något sätt får ge upphov till osämja och eventuell skilsmässa. Profeten b sa: ”Behandla kvinnor väl och med vänlighet, ty en kvinna är skapad ur revbenet och kan således inte rätas ut som du vill. Vill du ha glädje av henne får du ha glädje av henne med hennes böjning. Om du försöker räta ut henne kommer du att knäcka henne, och att knäcka henne är att skilja sig från henne.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 3153; Ṣaḥīḥ Muslim: 1468)
4
Försvar av hustrun
När en man äktar en kvinna blir hon hans ”heder” som han är skyldig att försvara med livet som insats. Profeten b sa: ”Den som dödas i försvar av sin hustru är martyr.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 1421; Sunan Abu Dāwūd: 4772)
5
Att inte röja vad som sker privat inom äktenskapet
Den äkta mannen ska inte tala med andra om sin hustrus egenheter eller röja sådant som sker makar emellan. Profeten b sa: ”Den i Guds ögon värsta personen på Domedagen är den som har intimt umgänge med sin hustru och sedan berättar om det för andra.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 1437)
6
Att inte agera aggressivt eller hotfullt mot henne
I syfte att lösa äktenskapliga problem har islam fastställt ett antal regler:
- Problem kan lösas med hjälp av konstruktiv dialog, rådgivning och visdom i att rätta till misstag.
- I fall av upproriskhet, illojalitet och dåligt uppförande kan den äkta mannen sluta tala med sin hustru, dock inte under längre tid än tre dagar. Om detta inte får effekt kan han temporärt låta bli att dela säng med henne eller avstå från den vanliga sexuella närheten, dock utan att lämna hemmet.
- Aisha berättade: ”Guds sändebud slog aldrig någonsin något med handen, utom när han kämpade på Guds väg. Han slog aldrig en tjä- nare eller en kvinna.” (Ṣaḥīḥ Muslim: 2328)
7
Att undervisa och råda henne
Den äkta mannen ska ålägga sina familjemedlemmar att göra rätt och förbjuda dem att agera olämpligt. Han bör arbeta hårt för att hjälpa dem att följa den stig som leder till paradiset och undvika de stigar som leder till helveteselden. Han kan undervisa dem i föreskrifter och med sitt exempel genom att följa Guds påbud och undvika sådant som Han har förbjudit. Hustrun måste i sin tur råda sin make, vägleda honom till den raka vägen och med honom diskutera hur de ska ge sina barn bästa möjliga uppfostran. I Koranen sägs: Troende! För er egen skull och för deras som står er nära bör ni frukta den Eld som har människor och stenar till bränsle… (Sura at-Taḥrīm, 66:6) Profeten b sa i detta sammanhang också: ”Var och en av er är en förmyndare och ansvarar för dem som ni har omsorgsansvar för.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 2416; Ṣaḥīḥ Muslim: 1829)
8
Att respektera de villkor som hustrun stipulerat
Om hustrun då äktenskapskontraktet ingicks lade till ett särskilt villkor, till exempel om någonting i boendet eller om någon särskild omkostnad, och den äkta mannen gick med på det villkoret måste han uppfylla det, ty ett äktenskapskontrakt är en av de mest betydelsefulla överenskommelserna och skyldigheterna. Profeten b sa: ”Av alla de villkor du måste uppfylla är det villkoret som gör det tillåtet för dig att ha en sexuell relation [dvs. äktenskapskontraktet] som är viktigast att uppfylla.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 4856; Ṣaḥīḥ Muslim: 1418)
Den äkta mannen måste respektera äktenskapskontraktet och uppfylla de villkor som är inskrivna i det.
Den äkta mannen
|
Gud har gett mannen ett visst ansvar för sin hustru utifrån de egenskaper han har fått, som kan liknas vid det ansvar en stats ledare har för statens medborgare. I islam har mannen därför försörjningsskyldighet mot sin hustru och sina barn. I Koranen sägs: Männen skall ha ansvar för och omsorg om kvinnorna med [den styrka och] de andra företräden som Gud har gett dem, och i egenskap av [kvinnornas] försörjare. (Sura an-Nisā’, 4:34) I ett muslimskt hem där mannen är försörjaren förväntas hustrun bidra med sin del för att hushållet ska fungera på ett harmoniskt sätt. Ledord är samarbete, respekt och uppfyllande av varandras behov och rättigheter. En grund i äktenskapet är respekt och lyhördhet för varandras behov. Den fysiska närheten är viktig för en god samlevnad och såväl hustrun som den äkta mannen har ett ansvar för att vara uppmärksam på sin partners behov i detta avseende. Hustrun rekommenderas att göra sig fin för sin man och vice versa och mannen måste respektera om hustrun har menstruation, tar igen en obligatorisk fasta som hon är skyldig eller är sjuk. |
