- Att gifta sig med en bra och gudfruktig kvinna som kan ge barnen bästa möjliga uppfostran. Detta är sannerligen den bästa gåva en man kan ge sina barn.
- Att ge dem fina och vackra namn, ty en persons namn vidareför en innebörd och blir en symbol för den personen.
- Att undervisa dem i islams läror och låta dem erfara skönheten i sin religion: ”Var och en av er är en förmyndare och ansvarar för dem som ni har omsorgsansvar för. Ledaren är förmyndare för sina undersåtar och ansvarig för dem; en make är förmyndare för sin familj och ansvarig för den; en kvinna är förmyndare för sin makes hem och ansvarig för det; och en tjänare är förmyndare för sin herres egendom och ansvarig för den. Därför är ni alla förmyndare och ni är alla ansvariga för dem som ni har omsorgsansvar för.” (Ṣaḥīḥ alBuk̂ārī: 2416; Ṣaḥīḥ Muslim: 1829) Föräldrarna ansvarar alltså för att prioritera det som är viktigast för sina barn. Det första man lär sitt barn är den rena tron på en enda Gud, fri från avgudadyrkan och innovationer. Därefter följer dyrkanshandlingar med särskild vikt vid bönen. Parallellt med detta undervisar föräldrarna sitt barn i gott uppförande och etikett och i hur viktigt det är att vara en god människa. Detta är bland de mest förtjänstfulla och älskvärda handlingarna hos Gud.
- Uppehälle
I islam åligger det fadern att försörja såväl sina söner som döttrar. Det är strängt förbjudet att komma till korta med detta eller att försöka undfly sitt ansvar, och det är imperativt att ge sitt hushåll uppehälle på bästa möjliga sätt alltefter förmåga. Profeten sa: ”Den man som förbiser den som han har omsorg om begår sannerligen en synd.” (Sunan Abu Dāwūd: 1692) När det gäller att specifikt försörja och ta hand om flickor sa han också: ”För den som tar hand om dessa flickor och behandlar dem väl, blir de ett skydd för honom mot Elden.” (Ṣaḥīḥ al-Bukārī: 5649; ̂ Ṣaḥīḥ Muslim: 2629)
- Rättvis behandling
Alla barn ska behandlas rättvist oavsett kön. Döttrar ska inte ges företräde framför söner eller vice versa. Profeten b sa: ”Frukta Gud och behandla dina barn rättvist.” (Ṣaḥīḥ al-Bukārī: ̂ 2447; Ṣaḥīḥ Muslim: 1623)
